Vaccin + lite annat

Jag var och vaccinerade mig mot covid och influensa i torsdags och nu har jag så ont i armarna.

25 oktober 2001 träffades jag och min man för första gången, i 24 år har vi känt varandra.

Inte har vi hört något från Elon och vår tvättmaskin.

Espresso House

I eftermiddags var jag och Katarina till Espresso House och jag åt en chokladboll (den var inte så god) och drack Pepsi, vi satt och pratade om allt möjligt, det var trevligt.

Många ämnen hann vi prata om, innan det var dags att fara hem igen.

Maken min körde mig och hämtade mig, då Katarina var billös idag.

Skickade också ett PM till min bästa vän, hon var sjuk, hon hade fått någon slags förkylning.

Lägger upp en bild på lite ögongodis för oss alla.

Nu ska jag snart lägga mig och vila min värkande ländrygg, ska be att maken smörjer in min rygg med liniment, så kanske jag ska ta en muskelavslappnande tablett också.

Gick inte så bra

Min kurator hade dubbelbokat mig med en annan patient så vi fick dela på tiden, inte optimalt men det fick gå det med.

Kände mig stressad hos kuratorn för jag visste att jag hade en kort tid, egentligen var det inte optimalt att börja gräva i gamla spöken då.

Men nu efteråt känns det lite bättre, bättre för att jag fått säga det högt och att någon lyssnat på mitt ältande.

Jag och maken var till Elon och hörde efter hur det gick med vår tvättmaskin, då de inte hörde av sig i måndags som de sa att de skulle göra, i vilket fall som helst så hade inget hänt då teknikern varit sjuk under veckan.

Vi var och köpte zip-påsar också.

Suck, tvättmaskin

I tisdags kväll gick våran tvättmaskin sönder, dubbelsuck.

Alltid ska något gå sönder, de från Elon hämtade den igår eftermiddag.

Få se när de hör av sig, senast måndag skulle de höra av sig.

Buketten köpte jag i tisdags på ICA.

Maken fyllde år också här i veckan som gick, den som kom var vår förvaltare alla andra lyste med sin frånvaro, lite tråkigt faktiskt men inget ovanligt direkt.

Livets pussel

Jag var till min kurator i torsdags och vi försöker tillsammans lägga mitt livspussel och det går rätt bra, enligt mig. 

Jag har på bara 2 besök kommit längre än alla de år jag sprungit på öppen psyk.

Jag är själv jätte förvånad och ingen direkt ångest heller efteråt i varje fall inte ännu.

Så det känns väldigt bra och det känns som en liten seger i varje fall.

Så nu ska det bearbetas all skit som jag gått igenom och det känns skönt på ett sätt, lite rädd är jag helt ärligt också.

Jag har så många gånger försökt bygga mitt livspussel men det har aldrig blivit helt eller riktigt som jag tänkt mig men nu kanske, kanske den här gången så är det min tur att på något sätt få till det så att jag också kan få vara nöjd, perfekt kommer det aldrig att bli och jag är inte längre ute efter perfektion.

Nästa gång jag går dit ska jag berätta om vad som hände mig sommaren 1982, en av de dagarna har fastnat i mitt minne och jag kommer ihåg det som om det hände igår.

Idag mår helt okej med tanke på att jag varit på samtal i torsdags.

God eftermiddag

 Oj, nu var det ett tag sedan jag skrev något, får nog sätta mig i ett hörn och skämmas lite.

Jag har i varje fall varit och snackat med en kurator på hälsocentralen och hon var mycket bra, jag ska till henne igen om ca 1 vecka.

Idag har jag och maken varit skuldfria i 2 år och det känns skönt.

Träffade min kontaktperson i måndags, vi satt inne på Espresso House och pratade, det var trevligt men musiken var lite för hög för min smak.

Nu väntar jag på att maken ska komma hem igen, han är med sin kontaktperson och fikar.

Suckar djupt

Man börjar ju undra hur vissa är funtade uppe i hjärnkontoret, han blev i varje fall blockerad, han ville ha en kvinna som var exakt som mig och undrade om jag hade en tvillingsyster, vilket jag då inte har, då tyckte han att jag skulle be min mamma föda fram en som är exakt som mig, jag tyckte bara min mamma är död.

Ibland undrar jag de bara driver med mig, känns som det.

De kanske tänker hon är fet henne driver vi med för hon fattar inte bättre.

Min mamma var 78 år och hade gjort en hysterektomi så hon hade ändå inte kunnat föda fram något barn vilket som.

Den idioten fick mig att få ångest, fy fan för vissa människor. 

Att sedan dra min döda mamma i det hela, rent av oförskämt. 

Där tappade jag verkligen hoppet för mänskligheten.