Möte & annat

Igår var det möte med handläggaren för boendestöd, C från boendestödet, jag och gubben min, jag var så sjukt nervös innan mötet men mötet gick bra och vi får ha kvar vårt boendestöd så skönt 😊.

Handläggaren skulle se om hon kunde göra något ang att jag behöver en samtalskontakt på psyk, har ju försökt själv men inget händer.

Kunde inte låta bli att lägga upp den bilden.

Ringde min mamma för ca en timme sedan, vi pratade en liten stund och hon har nu fått sluta på sin dagliga verksamhet äntligen, hon trivdes inte där sedan de flyttade till det nya stället.

Ätit mjukglass och det var så gott.

Är det någon som sett den?

Fått dille på tunnbröd med Norrgott på det är super gott, är inte gravid men kan ibland få dille på viss mat.

Imorgon kommer underbara L (boendestödjare) inte träffat henne på 2 veckor då hon varit utomlands.

En gåva

Igår fick jag av min vän MD en "krya på dig" present med posten, ett par jätte fina örhängen, lägger upp en bild på dem så ni får se dem.

Kanske blev det inte den bästa bilden och man ser hur skitig min laptop är.

Men örhängena var fina och jag ska nog få tillfälle att använda dem också.

Där ingen ser...

Jag trodde att mardrömmarna om E var över med tanke på att jag inte haft några på väldigt länge.

E är han som utnyttjade mig sexuellt när jag var barn och tonåring, idag kan jag känna hans äckliga,  gula, korvfingrar på min kropp.

E är över 80 år idag, han det äcklet fick leva och frodas medan min pappa inte ens fick uppleva sin 60 års dag.

Jag utvecklades tidigt, fick bröst och det var ju intressant för honom, jag tänker inte gå in på några detaljer ang vad han gjorde men han gillade mina bröst det märktes tydligt.

Att skriva rubriken var svårt för jag vet ju att min mamma såg vad som hände, hon visste och gjorde inget men till hennes försvar får jag nog säga att hon hade nog med sig själv och sin psykiska ohälsa, jag frågade henne vad jag skulle göra men hon visste inte.

Nu kanske ni undrar, varför min pappa inte gjorde något.

Han låg och sov ruset av sig, han var full.

När E kom till oss så hade han den vanan att han söp min farsa aspackad för att sedan kunna ha fri tillgång till mig och min mamma.

När jag fick min första pojkvän så var E helt förstörd och började fråga om vi hade haft sex och om det var skönt och så vidare.

E är en sjuk person, när han blev äldre så blev han impotent och sörjde verkligen att han blivit det.

När jag var 18 år hittade min pappa ett brev jag skrivit där jag förklarat vad som hänt och min pappa frågade om det var E som jag skrivit om och jag sa: Ja, det är det.

E satt vaken hela nätterna när han blev full, vilket gjorde att jag utvecklade ritualer för hur jag skulle slippa att vara vaken ensam med honom.

Tänk att inte kunna sova om inte dörren till ens sovrum var låst.

Jag har sedan 18 års ålder aldrig förnekat att jag blivit utsatt och många har frågat mig varför ingen gjort något eller varför jag inte gjort något, men vad skulle jag gjort?

Visst borde jag väl gjort något, när jag var 15 år så gjorde jag något, E var aspackad kunde knappt stå och kom in i köket där jag stod och i det ögonblicket var jag så less på hans äckliga sätt, han ville ha kaffe och jag sa: jag kokar kaffe om du lämnar mig ifred, vilket han naturligtvis inte gjorde.

Då och där kände jag en kraft som uppfyllde mig helt och hållet och jag vände mig om och puttade iväg honom och när han föll missade han köksbordskanten med några ynka mm.

För första gången i hela mitt liv så kände jag mig FRI, FRI ifrån allt och efter detta tillfälle rörde han mig inte igen, dock började han klä av mig med blicken och vara svartsjuk om jag umgicks med andra killar.

Jag hatar mig själv för att jag fortfarande efter alla dessa år mår dåligt av detta.

Jag vet också att E anser att han inte gjort något fel.

Psykgnäll och annat...

Psykvården ett aprilskämt

Pratat med vuxenpsyk, cs-teamet, akutpsyk igår och väntade sedan på att antingen akutpsyk eller psykjouren skulle höra av sig.

Kontentan av dessa samtal, jag ska enligt p-jouren äta de piller som gör att jag ligger vaken större delen av natten och sover max 2-3 timmar/natt, är de helt galna?

Finns inte en chans att jag tänker äta dem mera, så enkelt är det.











Sedan sa hon på akutpsyk att en psykläkare borde ta en titt på min medicinlista, jooo hejsan hoppsan sist de gjorde detta så hamnade jag i en psykos.

De på akutpsyk måste ju fatta noll, man bestämmer väl INTE att en patient ska äta medicin som gör att patienten blir sämre heller eller??

Det jag ville var att en läkare skulle skriva ut ett recept på Atarax, hur svårt kan det vara?


Sedan säger de att fungerar det inte så är jag alltid välkommen på akut psyk och då tänkte jag: Så roligt ska vi inte ha.

Igår kom med posten ett kort som min vän M målat.

Jag blev så glad av att få detta kortet.

Så nu till något annat som jag tänkt på.

Jag har Godman och skäms inte över det, vet flera som också skulle behöva en.

Visst det finns rötägg men det finns det ju överallt.

Visst känns det ibland som herregud, jag är vuxen jag borde klara detta själv men det gör jag inte.

Jag har alltid haft problem med att få pengarna att räcka till men det blir så när man är impulsiv och inte tänker efter.

Nu har jag pengar för första gången i mitt liv.

Jag slipper stressen som betala räkningar innebär för mig, jag blir hyperstressad av att betala räkningarna.

Det är väl vissa gånger som jag blir ledsen över att jag har godman och det är när folk som inte känner mig eller vet om mina funktionshinder säger:
-Inte behöver du väl sådan hjälp du är ju vuxen.

När jag då säger att jag visst behöver det då säger de att jag är dum i huvudet eller lat.















 Kanske ska jag lägga till lite bilder som jag hittat.

Jooo, som sagt så är det men jag jobbar på det för fulla muggar, bara akutpsyk som sätter käppar i hjulen.

 Jag har tänkt på detta också men det blir som inte av.

 Jaaa, verkligen det stämmer precis in just nu.

Japp, så är det för mig.