Jag har en kompis som inte mår så bra, han är olyckligt kär i en tjej (inte i mig som tur är) och problemet är att han verkar inte kunna komma över henne, han säger att han jobbar på det men det leder ingenstans, han blir bara mer och mer besatt av henne.
Han ringde för någon dag sedan och jag satt i över en timme och lyssnade på hans ältande angående denna tjej, jag fick knappt en syl i vädret och hann mest säga typ aha, ok och sånt.
Han har legat inne på akutpsyk pga henne eller pga hans olyckliga kärlek till henne.
Jag försöker komma med råd men han verkar skita i dem, ibland känns det som att han vill må dåligt.
Han har sagt att får han ett bakslag till så kommer han att lägga in sig på akutpsyk igen, men jag blev riktigt arg när jag hörde det för bakslag får man lite då och då, i varje fall jag.
Man måste lära sig att handskas med ett bakslag, livet är varken en dans på rosor eller rättvist och man kan inte låsa in sig på akutpsyk så fort något inte går ens väg.
Jag får inte ens samtalsstöd från psyk vilket han verkar få, jag kanske kan få 5 samtalstillfällen via psyk om jag har tur. Jo, jag är lite bitter faktiskt.
Jag vill också ha hjälp, men på till akutpsyk åker jag inte, så roligt ska vi inte ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar