Pratat med vuxenpsyk, cs-teamet, akutpsyk igår och väntade sedan på att antingen akutpsyk eller psykjouren skulle höra av sig.
Kontentan av dessa samtal, jag ska enligt p-jouren äta de piller som gör att jag ligger vaken större delen av natten och sover max 2-3 timmar/natt, är de helt galna?
Finns inte en chans att jag tänker äta dem mera, så enkelt är det.
Sedan sa hon på akutpsyk att en psykläkare borde ta en titt på min medicinlista, jooo hejsan hoppsan sist de gjorde detta så hamnade jag i en psykos.
De på akutpsyk måste ju fatta noll, man bestämmer väl INTE att en patient ska äta medicin som gör att patienten blir sämre heller eller??
Det jag ville var att en läkare skulle skriva ut ett recept på Atarax, hur svårt kan det vara?
Sedan säger de att fungerar det inte så är jag alltid välkommen på akut psyk och då tänkte jag: Så roligt ska vi inte ha.
Igår kom med posten ett kort som min vän M målat.
Jag blev så glad av att få detta kortet.
Så nu till något annat som jag tänkt på.
Jag har Godman och skäms inte över det, vet flera som också skulle behöva en.
Visst det finns rötägg men det finns det ju överallt.
Visst känns det ibland som herregud, jag är vuxen jag borde klara detta själv men det gör jag inte.
Jag har alltid haft problem med att få pengarna att räcka till men det blir så när man är impulsiv och inte tänker efter.
Nu har jag pengar för första gången i mitt liv.
Jag slipper stressen som betala räkningar innebär för mig, jag blir hyperstressad av att betala räkningarna.
Det är väl vissa gånger som jag blir ledsen över att jag har godman och det är när folk som inte känner mig eller vet om mina funktionshinder säger:
-Inte behöver du väl sådan hjälp du är ju vuxen.
När jag då säger att jag visst behöver det då säger de att jag är dum i huvudet eller lat.
Kanske ska jag lägga till lite bilder som jag hittat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar