Jag blir inte klok på en på boendestödet, hon ringde hit i torsdags och frågade hur jag mådde och hon ska vara våran kontaktperson inom boendestödet och hon om någon borde ju veta, men nej hon betedde sig som det var första gången som hon hörde talas om mitt förmaksflimmer fastän jag haft det i flera år.
Jag sa att hjärtat strular lite då jag sovit lite pga stress och hon bara du har väl medicin för det?
Jag vet inte hur många gånger jag sagt åt henne att jag äter blodförtunnande och betablockerare just pga hjärtat.
Sedan började hon fråga om stressen, och jag tänkte för mig själv hur många gånger har jag inte tagit upp det här med hur lite stress jag tål, känns som jag lika gärna kunde tala med en vägg.
Hon frågade när jag blev stressad? och jag svarade närsomhelst, och det borde hon veta men näää, hon var helt ovetande.
Eller så spela hon och låtsades inte veta och jag vet inte om det gör saken bättre ens.
Hon betedde sig som om hon ALDRIG hört talas om min stress och hur den skapar min panikångest.
Och den människan vill de att jag ska lite på?
Aldrig.
Jag menar detta är inte sant, det kan inte vara sant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar