Sedan är det detta eviga trassel med min kontaktperson som inte hör av sig, har träffat henne 2 gånger i år och i kontraktet hon gått med på så ska vi träffas minst 1 gång/vecka är det lönt att jag har henne som kontaktperson?
Vet att det i min kommun är brist på kontaktpersoner och att det kan vara svårt att få tag i någon som vill göra detta uppdraget.
Så jag blir väl återigen tvungen att ringa kommunen och klaga på att det inte fungerar som det ska, som att jag inte mådde nog dåligt som det är utan det ska bara pressas på mera så att man ska må ännu lite sämre.
Sedan har vi ju problem med 2 personer till, vårat onsdagsbesök vill säga, jag kommer inte överens med dem heller, de ska också pressa en, gör si och gör så förut blev man så stärkt av dessa möten men nu, nu känns det inte bra alls jag känner mig nertrampad och skövlad och inget duger.
Jag gör mitt bästa men det duger inte, inte bra nog.
Jag kommer nog aldrig lyckas att behaga dem och varför ska jag ens behöva det?
Jag är den jag är, take it or leave it.
Jag duger inte till något i deras ögon, det är känslan jag får när de sitter här all high and mighty.
Är väl värsta syndaren i deras ögon, snart orkar jag inte bry mig i dem längre, orkar inte vara trevlig och snäll, kroppen bara ropar: JAG VILL INTE!!
Denna bild är tillägnad vårt onsdagsbesök.
För vårat onsdagsbesök blir irriterade, när vi säger som det är till dem.
H kom från boendestödet idag, det blev att prata lite och sedan gjorde vi undan disken och gubben min gick med soporna.
Jag berättade för H om min psykos som jag fick för några år sedan.
Innan boendestödet kom så var jag och gubben min ute med "blåa faran" en sväng, vi var på Willys och köpte bulla, 4 st kardemummabullar för 20 kr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar