Många som har olika sjukdomar eller diagnoser, kan känna sig fångade i sin egen kropp.
Min ångest håller mig fången i min kropp, den styr mig ofta i vardagslivet, som t.ex. när vi ska handla på Willys, handla är nog det värsta jag vet.
Såg en bild tidigare ikväll om det här med taggtråd, kan hålla en i ett järngrepp.
Jag kom av mig och började tänka på roligare saker än de jag skulle skriva om, det är såååååååå typiskt mig.
Försöker igen så får vi se vad som händer där uppe i hjärnkontoret, just nu känns det som om mina hjärnceller sagt god natt och somnat.
När jag var yngre var jag bombsäker på att jag var född i fel kropp att jag egentligen borde blivit en pojke men det var bara en fas i tonåren som gick över något som inte var en fas eller inte gick över var den starka känslan över att jag inte var som andra och det var jag ju inte, fast då när jag var barn då fanns väl knappast ADHD eller Aspergers Syndrom, man var bara inte skolmogen som det hette på den tiden när det begav sig.
Sedan insåg jag tidigt att jag var det som idag kallas för pansexuell, vet inte hur många som vet vad det innebär så jag googlar på det och får till svar: Pansexualitet är en sexuell läggning där personen känner sexuell och emotionell dragning till personer oavsett kön. Pansexualitet kan anses som en egen sexuell läggning, eller som bisexualitet i bredare form där många säger sig vara intresserade av "personligheten och inte könet"
Första gången jag blev kär så var det i en tjej och sedan har det växlat mellan de olika könen och könen är ju inget jag bryr mig om.
Så jag har levat fången på många sätt, skulle t.ex. ALDRIG kunnat säga förr till någon att jag gillar alla, nu är jag rätt öppen med det, men jag försöker att inte prata om detta med vissa vänner för de tror fortfarande att jag ska tända på dem.
Råkades drämma armen i ett dörrhandtag och det gjorde ont, fick ett blåmärke som vanligt, har börjat smörja in blåmärket med Hirudoid och det hjälper faktiskt.
Idag har vi inte varit någonstans, bara varit hemma, rätt skönt och då har jag skrivit 35 brev och gubben min har jobbat med släktforskningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar